LENA CARLSSONS KOLUMN
Här ges en översikt av den senaste
forskningen kring transplantation på patienter
med Parkinsons sjukdom.
Bakgrund
Ungefär 20 000 människor
i Sverige lider av Parkinsons sjukdom, som
kännetecknas av skakningar, stelhet och
svårigheter att röra sig. Orsaken är att
nervceller som framställer dopamin dör i
substantia nigra (den svarta kärnan) i nedre
hjärnstammen. Nervutskotten från
dopamincellerna leder till striatum (strimmiga
kroppen), som kontrollerar muskelrörelserna och
ligger i hjärnans centrala delar. När
dopamincellerna i svarta kärnan dör blir det
brist på dopamin i strimmiga kroppen och
musklernas rörelser kan inte längre styras på
ett riktigt sätt.
Parkinsons sjukdom behandlas med l-dopa och andra
mediciner som ökar mängden dopamin i hjärnan.
Men medicinerna hjälper mest i början, så det
finns behov av andra behandlingar. Sedan 1987 har
det gjorts försök på cirka 350 patienter med
att transplantera fosterceller som producerar
dopamin. Försöken har gett mycket varierande
resultat och många hoppas istället att
stamceller ska kunna användas. Stamceller finns
bland annat hos embryot och kan ibland utvecklas
till nervceller. Transplantationer vid Parkinsons
sjukdom befinner sig ännu på experimentstadiet.
Sammanfattning
År 2005 publicerades två
studier på transplantation vid Parkinsons
sjukdom där delvis nya metoder användes.
Patienterna förbättrades och ingen patient fick
ofrivilliga rörelser, så kallade dyskinesier,
som annars brukar vara ett stort problem vid
liknande transplantationer.
I den ena studien transplanterades celler från
ögats näthinna istället för forsterceller. I
den andra studien tillfördes fosterceller i form
av en lösning. Cellerna var av en utvald sort
som är särskilt benägen att gå under vid
Parkinsons sjukdom. Dessutom transplanterades
cellerna i den här andra studien för första
gången också till substantia nigra (svarta
kroppen), förutom till striatum (strimmiga
kroppen).
Liksom de här båda studierna har de flesta
tidigare undersökningar varit öppna, det vill
säga inga kontrollgrupper har använts. Två
kontrollerade undersökningar startades därför
av NIH (National Institutes of Health) för
några år sedan i USA. Uppföljningen av den ena
tyder på att placeboeffekten vid
transplantationer kan vara mycket stor. Det
gäller såväl objektiva som subjektiva mått av
musklernas funktion. De patienter som trodde att
de genomgått en verklig operation förbättrades
mer än de som trodde att de utsatts för en
skenoperation.
De amerikanska forskarna Warren Olanow och Brian
Snyder har gått igenom studier på
transplantationer och forskning kring stamceller
i en översiktsartikel 2005. De är där mer
optismistiska än Olanow var år 2004, då han
inte ville rekommendera transplantation vid
Parkinsons sjukdom. Forskarna tror att resultaten
från transplantationsförsöken kan förbättras
och att stamceller kan bli ett mycket lovande
alternativ till fosterceller. Men då måste
först en rad problem lösas. Författarna menar
också att orealistiska förväntningar byggts
upp när det gäller stamceller.
Två andra transplantationsforskare är Olle
Lindvall och Anders Björklund vid Lunds
Universitet. I en översiktsartikel 2004
konstaterar de att resultaten av
transplantationer med fosterceller varierar.
Författarna finner det osannolikt att sådana
transplantationer blir rutinmetod vid Parkinsons
sjukdom. Precis som Olanow och Snyder ser
författarna stamceller som ett alternativ på
lång sikt.
Referenser
Stover NP, Bakay RA,
Subramanian T, Raiser CD, Cornfeldt ML,
Schweikert AW, Allen RC, Watts R: Intrastriatal
implantation of human retinal pigment epithelial
cells attached to microcarriers in advanced
Parkinson disease. Arch Neurol. 2005
Dec;62(12):1833-7
Ivar Mendez et al: Cell type analysis of
functional fetal dopamine cell suspension
transplants in the striatum and substantia nigra
of patients with Parkinson's disease. Brain 2005
128(7): 1498-1510
Olanow CW, Goetz CG, Kordower JH et al. A
double-blind controlled trial of bilateral fetal
nigral transplantation in
Parkinson's disease. Ann Neurol 2003; 54(3):
403-14
Snyder Brian, Olanow CW: Stem cell treatment for
Parkinson's disease: an update for 2005. Curr
Opin Neurol. 2005 Aug;18(4):376-85
Lindvall Olle, Björklund Anders. Cell Therapy in
Parkinson's Disease. NeuroRx 2004 Oct;1(4):
382-392
Freed CR, Greene PE, Breeze RE, Tsai WY,
DuMouchel W, Kao R, Dillon S, Winfield H, Culver
S, Trojanowski JQ, Eidelberg D, Fahn S.
Transplantation of embryonic dopamine neurons for
severe Parkinson's disease. N Engl J Med. 2001
Mar 8;344(10):710-9
Gordon PH, YU Q, Qualis C et al. Reaction time
and movement time after embryonic cell
implantation in Parkinson's disease.
Arch Neurol 2004; 61(6): 858-61
McRae C, Cherin E, Yamazaki TG et al. Effects of
perceived treatment on quality of life and
medical outcomes in a double-
blind placebo surgery trial. Arch Gen Psychiatry
2004; 61(4): 412-20
juni 2006
Lena Carlsson
© Lena Carlsson
|
 |