>> In English
LENA CARLSSONS KOLUMN



Här ges en översikt av den senaste forskningen kring transplantation på patienter med Parkinsons sjukdom.



Bakgrund
Ungefär 20 000 människor i Sverige lider av Parkinsons sjukdom, som kännetecknas av skakningar, stelhet och svårigheter att röra sig. Orsaken är att nervceller som framställer dopamin dör i substantia nigra (den svarta kärnan) i nedre hjärnstammen. Nervutskotten från dopamincellerna leder till striatum (strimmiga kroppen), som kontrollerar muskelrörelserna och ligger i hjärnans centrala delar. När dopamincellerna i svarta kärnan dör blir det brist på dopamin i strimmiga kroppen och musklernas rörelser kan inte längre styras på ett riktigt sätt.

Parkinsons sjukdom behandlas med l-dopa och andra mediciner som ökar mängden dopamin i hjärnan. Men medicinerna hjälper mest i början, så det finns behov av andra behandlingar. Sedan 1987 har det gjorts försök på cirka 350 patienter med att transplantera fosterceller som producerar dopamin. Försöken har gett mycket varierande resultat och många hoppas istället att stamceller ska kunna användas. Stamceller finns bland annat hos embryot och kan ibland utvecklas till nervceller. Transplantationer vid Parkinsons sjukdom befinner sig ännu på experimentstadiet.

Sammanfattning

År 2005 publicerades två studier på transplantation vid Parkinsons sjukdom där delvis nya metoder användes. Patienterna förbättrades och ingen patient fick ofrivilliga rörelser, så kallade dyskinesier, som annars brukar vara ett stort problem vid liknande transplantationer.

I den ena studien transplanterades celler från ögats näthinna istället för forsterceller. I den andra studien tillfördes fosterceller i form av en lösning. Cellerna var av en utvald sort som är särskilt benägen att gå under vid Parkinsons sjukdom. Dessutom transplanterades cellerna i den här andra studien för första gången också till substantia nigra (svarta kroppen), förutom till striatum (strimmiga kroppen).

Liksom de här båda studierna har de flesta tidigare undersökningar varit öppna, det vill säga inga kontrollgrupper har använts. Två kontrollerade undersökningar startades därför av NIH (National Institutes of Health) för några år sedan i USA. Uppföljningen av den ena tyder på att placeboeffekten vid transplantationer kan vara mycket stor. Det gäller såväl objektiva som subjektiva mått av musklernas funktion. De patienter som trodde att de genomgått en verklig operation förbättrades mer än de som trodde att de utsatts för en skenoperation.

De amerikanska forskarna Warren Olanow och Brian Snyder har gått igenom studier på transplantationer och forskning kring stamceller i en översiktsartikel 2005. De är där mer optismistiska än Olanow var år 2004, då han inte ville rekommendera transplantation vid Parkinsons sjukdom. Forskarna tror att resultaten från transplantationsförsöken kan förbättras och att stamceller kan bli ett mycket lovande alternativ till fosterceller. Men då måste först en rad problem lösas. Författarna menar också att orealistiska förväntningar byggts upp när det gäller stamceller.

Två andra transplantationsforskare är Olle Lindvall och Anders Björklund vid Lunds Universitet. I en översiktsartikel 2004 konstaterar de att resultaten av transplantationer med fosterceller varierar. Författarna finner det osannolikt att sådana transplantationer blir rutinmetod vid Parkinsons sjukdom. Precis som Olanow och Snyder ser författarna stamceller som ett alternativ på lång sikt.

Referenser

Stover NP, Bakay RA, Subramanian T, Raiser CD, Cornfeldt ML, Schweikert AW, Allen RC, Watts R: Intrastriatal implantation of human retinal pigment epithelial cells attached to microcarriers in advanced Parkinson disease. Arch Neurol. 2005 Dec;62(12):1833-7

Ivar Mendez et al: Cell type analysis of functional fetal dopamine cell suspension transplants in the striatum and substantia nigra of patients with Parkinson's disease. Brain 2005 128(7): 1498-1510

Olanow CW, Goetz CG, Kordower JH et al. A double-blind controlled trial of bilateral fetal nigral transplantation in
Parkinson's disease. Ann Neurol 2003; 54(3): 403-14

Snyder Brian, Olanow CW: Stem cell treatment for Parkinson's disease: an update for 2005. Curr Opin Neurol. 2005 Aug;18(4):376-85

Lindvall Olle, Björklund Anders. Cell Therapy in Parkinson's Disease. NeuroRx 2004 Oct;1(4): 382-392

Freed CR, Greene PE, Breeze RE, Tsai WY, DuMouchel W, Kao R, Dillon S, Winfield H, Culver S, Trojanowski JQ, Eidelberg D, Fahn S. Transplantation of embryonic dopamine neurons for severe Parkinson's disease. N Engl J Med. 2001 Mar 8;344(10):710-9

Gordon PH, YU Q, Qualis C et al. Reaction time and movement time after embryonic cell implantation in Parkinson's disease.
Arch Neurol 2004; 61(6): 858-61

McRae C, Cherin E, Yamazaki TG et al. Effects of perceived treatment on quality of life and medical outcomes in a double-
blind placebo surgery trial. Arch Gen Psychiatry 2004; 61(4): 412-20



juni 2006
Lena Carlsson


© Lena Carlsson








Hemsidans redaktör: Lena Carlsson
Hemsidans epostadress:
carlsson@brainmessenger.se

 
| Till förstasidan |
  >> Webdesign: Mikael Lammgård